att jag efter en månads uppehåll kastar in ett inlägg.....ååhh...hujja det har hänt en hel del därav inte haft tid o ork att blogga. då jag skrev mitt förra inlägg det var den dagen då mitt liv förändrades.
jag har berättat att min lilla mor blev sjuk fick en stoke. nog för att innerst inne kunde det komma en till men så vill man bara inte tänka.....
nåja hon fick en stor stroke tidigt onsdagmorgon 17 oktober och hon bleev då okontaktbar. vi fick besked alla syskonen så vi åkte till piteå för att tillbringa sista tiden med henne eftersom dem sa att de inte kunde göra nåt......
helt jävla overkligt att vaka över lilla mor blott 60 år gammal. det var och är fortfarande tufft att missta kära mor.fyra av oss syskon vakade i 4.5 dygn och vi var där med henne då hon tog sista andetaget 21 oktober kl 18.30.....det har varit mycket gråt vill jag lova. saknaden är enormt stor.
sen har vi haft begravning och allt annat att göra som att städa ur o sortera hennes bohag , sysslorna verkar aldrig ta slut.
den 8 november begravde vi vår mor ,helt overkligt ,obegripligt. får aldrig mer höra hennes röst och se henne. SAKNAR DIG LILLA MOR.
det blir ofta jag besöker graven för att se att det lyser för lilla mor och prata nåt ord. det finns så mycket jag hade velat hinna säga dig ,du rycktes bort alltför tidigt från oss ,dina 5 barn och 9 barnbarn.....
började om att jobba 29 oktober ,kändes bra att komma tillbaka och försöka få annat att tänka på.
nu i dag är det en månad sen det hemska beskedet att ditt liv inte gick att rädda.
jag försöker att bara hitta positiva minnen av ditt liv det hjälper mig att orka kämpa vidare.trots att jag kommer att vara ledsen och har ogråtit massor så försöker jag kämpa vidare för det vet jag att mamma hade velat.känns otroligt skönt att ha flera syskon att kunna prata med och hjälpas åt med allt.evigt tacksam för att ha er och tacksam att jag har mina barn och vänner.
kanske dax att avsluta det här inlägget och säger på återseende....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar